Det har varit många sitta inne och mysa-dagar nu. Favoritplatsen för den aktiviteten är för tillfället den otroligt bekväma Fatboy vi fick i bröllopspresent. Står strategiskt placerad nära öppna spisen och brevid en låda med tidningar. Men det gäller att vara snabb att sjunka ner i den. H lägger nämligen beslag på den som tv-spelsfåtölj om jag ger honom chansen... Ett annat användningsområde är säng. Kanske inte optimalt för ett nygift par... ;) Men jag åkte på en förkylning och hade tungt att andas. Då var det perfekt att bädda och sova halvsittande i den.

 

Så här blev rabatten på norrsidan. Inte så mycket växter att titta på än, men jag tror att det blir bra när det fått växa till sig. Muren är jag mycket nöjd med. Det gjorde också stor skillnad när jag bytte färg på husgrunden. Syns extra tydligt eftersom jag inte målat om grunden bakom buskarna...

I bakgrunden står en vanlig parkrhododendron (Catawbiense Grandiflorum ska vara härdig & klarar skugga bättre än många andra). Under har vi satt hasselört som marktäckare. Längre fram planterade vi favoriterna höstanemoner och stjärnflocka. Petade också dit lite mer marktäckare i form av skuggröna.
Tanken är att i vår fylla på i framkant med funkia och alunrot. På väggen ska en klätterhortensia klättra. Och några lökar kommer antagligen att petas ner i höst.

Blev mycket trevligare än det fula hörnet vi hade från början!

En av sommarens utflykter gick till Avesta Art där konst visas i det gamla järnverket. Jag upptäckte två nya favoriter; Anders Stimmer och Helena Blomqvist. Mina foton gör dem inte alls rättvisa så besök gärna utställningen.

Stimmers tavlor av kvinnor i en sagoskog är mycket vackra och påminner mig om John Bauer. Men samtidigt väcker de obehagskänslor hos mig. Fast jag har inte helt klart för mig varför...

Blomqvists fotokonst påminner mig istället om Beatrix Potter. De föreställer allvarliga flickor vid ett vackert ödehus. Men i mina ögon är flickorna ensamma spöken med djur som enda sällskap. Även här väcks en viss obehaglig känsla hos mig. En känsla av sorg.

Trots de negativa känslorna jag fick av att titta på tavlorna hade jag svårt att slita mig ifrån dem. Nu, två månader efter besöket på utställningen, tänker jag fortfarande på dem. Om jag skulle vilja ha dem på väggen hemma? Ja, absolut! Jag tycker väl helt enkelt om att känna starkt. Lite som att njuta av att se en riktigt sorglig film.

Nu är jag nyfiken på vad du som tittar in här tycker. Skulle du hänga tavlor som väcker obehag eller sorg hemma på dina väggar?

I våras hittade jag den perfekta tapeten till sovrummet: "Gable stripe - French blue" från Ralph Lauren.

Men rusten av sovrummet blev en lång, nervös följetong. Leveransen av tapeten blev mer och mer försenad. Till saken hör också att vi inte bokat något boende för vår bröllopsnatt eftersom vi helst ville sova i vårt nya, fina sovrum...
Vi närmade oss bröllopsdagen och sovrummet var fortfarande täckt av täckpapp. Och vi sov i gästrummet. Tapeten blev försenad ytterligare en gång och vi fick nu veta att den inte var tryckt än! Jag fick lite smått panik och började leta hotellrum för bröllopsnatten. Eftersom vi nu var så sent ute fanns det bara tråkiga budgetrum kvar på alla hotell... Då dök tapeten plötsligt och oväntat upp hos färghandeln! Personalen där var nog nästan lika glada som vi. H gav sig på tapetseringen och blev färdig några dagar innan bröllopet. Vilken lättnad!

Och tapeten är allt bra fin!

Här hemma jobbar vi hårt på att njuta fullt ut av sista semesterveckan. Och ser fram emot många helger med vackert väder framöver. För sommaren är inte slut än på länge! Även om det är dags att jobba på jobbet imorgon.

När jag var på shoppingrunda fick jag syn på ett läckert, trädmönstrat tyg. Jag stog och fingrade på det och försökte hitta ett användningsområde. Eftersom det aldrig går att ha för många kuddar (jupp, samma regel som för skor!) kom jag fram till att jag alltid kunde sy ett par sådana. Kuddar alltså...
Tydligen kunde kvinnan som jobbade på tygavdelningen läsa mina tankar för just då kom hon fram och berättade att det fanns färdiga kuddar i samma tyg. Av någon anledning kändes det inte lika kul att sy egna då det fanns färdiga att köpa till samma pris. Slutade med att jag gick därifrån med ett par kuddar under armen.

Snyggast i vårt kök (förutom kocken...) är absolut vår KitchenAid.

En av alla fina bröllopspresenter vi fick var en tillbehörssats till snyggingen. H som gillar att laga mat har nu invigt köttkvarnen och gjort sin egen korv. Jag assisterade med att fylla fjälstret (trevligare ord för gristarm) Oväntat gott blev det!